Semisentimental

Eller ångest och ångest, ambivalent är jag i alla fall. I bästa hand. Snarare så är jag lat, fantasilös och oambitiös (ett återkommande ord i den här bloggen märker jag); får man gå som soffpotatis på maskeradfest?

Nej.

Kom till skott och lagade mat idag, något som verkligen höjde min självkänsla ett par snäpp. Smått tragiskt att något så lite kan få tillbaks en på rätt spår, men den senaste veckan har verkligen gått i seghetens tecken. Antar att det är första tecknet på att jag hamnat i en lite för slentrianmässig vardag och att något verkligen borde hända i mitt liv. Relativt snart.

Låter allvarligt. Uschamig, låt oss skjuta upp det hela tills det slår oss i ansiktet. Hårt.

Dricker ännu en, för mig ny, öl ikväll. Coopers Best Extra Stout, från Australien av alla ställen, och även den imponerar. Faktiskt godare än den jag drack igår, och än mer intressant för de kommande mörka kvällarna. Smakar mycket rostad malt och rostade nötter samtidigt som den har vissa inslag rökigt kaffe och salmiak. Den blir dock aldrig speciellt tung utan är rätt så lättdrucken och frisk, vilket uppskattas å det grövsta. Känns som en perfekt höstkvällsöl, me like.

Det intressanta är att frågan som jag ställde var: Har jag för mycket fritid?

Ikväll är det för övrigt Deportees-kväll i symbios med en del misslyckade (lågmälda) försök till falsettsång. Har just pratat klart med Pard på msn och nästintill gjort klart en ny beställning av te från Slaggatan (smygreklam is the shit) och längtar redan tills de trillar ner i brevlådan på fredag. Är läskigt less på de jag har hemma för tillfället (även fast kvinten alltid är rätt) och hennes specialblandning vid namn Höströk lät ruskigt intressant.

Jag vill också jobba i en kaffe-te-choklad-affär :( 


…Jävlar vad svårt det är att sjunga med till Arrest me ’Til it Hurts.