Tids nog..
Huvvaligen vad trött jag är för tillfället. Helgen var knappast vild, men av någon konstig anledning är jag fortfarande allt annat än utvilad. Antar att det kan bero på lite för lite sömn inatt, något som jag med glädje skyller ifrån mig precis allt ansvar beträffande. Nästan. Tungt med reality-check antar jag, rent generellt. Att gå från något perfekt till att få nio minusgrader slängda i ansiktet av en hånleende vädergud, inom loppet av en knapp timme, mja, det är väl knappast något som hjälper precis.
Sen måste man ju konstatera att det klena vädret, fram till idag, gjort en ovanligt vek när det kommer till kylresistens. Kommer säkerligen att ta en vecka att vänja om kroppen vid att tio minusgrader faktiskt är en ganska behaglig temperatur, hrmpf, vi ser väl hur det går med det..
Verkar för övrigt bara bli en fyradagarsvecka för mig, för att sedan krypa tillbaks till verkligheten återigen redan på söndagen. Torsdag-fredag-lördag-helg med andra ord, tror nog att det blir en tripp hem till barndomstrakterna, det var ett tag sedan och jag saknar Ängersjös skrämmande lugn nästintill löjligt mycket. Jag lär vara uttråkad som bara den, men något säger mig att det är just det som jag saknar.
Reality Check 2
Antal julklappar införskaffade: 0
Antal kronor kvar på kontot: Alldeles för lite
Beräknad lönedag: 23’e, om jag har tur
Panik? Hoho, hade jag kunnat känna den känslan så hade den varit all over me. Jag borde gå på ett stresseminarium, ett omvänt sådant dvs, lära mig känna lite stress och press, kanske kan köra det samtidigt som det planerade tidsoptimistseminariet..
hallå vi måste ju kirra pappas... grej..