Loneliness is better when you're not alone
Tung jobbdag. Eller egentligen inte. Lugn jobbdag, tråkig jobbdag; det är bara dag ett men slentrianmätaren har redan nått nya toppnivåer. Herregud vad jag behöver förändring.
Senaste halvtimmen har tillbringats med Missy ljudandes ur högtalarna, och det var inte jag som bestämde musik. Kind of like att mina systrar inte är oemottagliga för bra musik, faktiskt raka motsatsen. Me like, som sagt, big time.
I övrigt så har en förkylning verkat börja smyga sig på, fab. Med lite oflyt så kommer jag att vara rejält nere i skiten lagom till helgen, vilket känns eländigt så det räcker och blir över. Har dock inga som helst planer beträffande livet den närmaste framtiden, så det kanske vore en välkommen ursäkt till att göra absolut ingenting? Å andra sidan så borde jag faktiskt göra någonting, rätt så snart dessutom, annars kommer jag att självdö. På riktigt.
Jag vet inte…alls. Kanske bara ska försöka överleva senvintern och den tidiga våren och verkligen gå in för att ändra på saker när förutsättningarna är bättre. Det, om något, känns dock som en bortförklaring av rang. Push me, please. I need it.
